Några exempel på finansieringsmodeller för FOSS -projekt

Några exempel på modeller

I första artiklarna I den här serien såg vi hur, även om många gratis och öppen källkodsprojekt (FOSS) levereras utan kostnad för användaren, betyder det inte att de inte kostar några pengar att utveckla. Vi drar också slutsatsen att när denna kostnad bestäms kommer dess komplexitet och de valda verktygen att vara en avgörande faktor och att det intresse som projektet väcker hos utvecklare, slutanvändare och företagssponsorer är en kritisk faktor för att få finansiering.

Slutligen kommer vi att granska några möjliga finansieringsformer.

Några exempel på finansieringsmodeller

Försäljning av licenser

Detta är en kombination av de metoder som används av proprietära programvarudistributörer för att möjliggöra användning mot avgift och gratis programvarudistributörer. Detta kan göras på två sätt; klienten betalar för sin licens, men har inga begränsningar vid ändring och omfördelning av koden, eller två versioner distribueras, en gratis och en betalad

Med detta schema har den fria versionen (allmänt identifierad som community) vissa begränsningar; som till exempel kan den endast användas för utvärderingsändamål, applikationsutveckling, konceptbevis eller icke-kommersiell användning. Red Hat Enterprise Linux kan laddas ner och användas gratis av utvecklare, även om kommersiella användare måste betala en prenumeration.

Vad ingen av de två styrande organen för fri och öppen källkod (Free Software Foundation och Open Source Initiative validerar) är att båda licensmodellerna gäller för en enda version. I början av förra året varnade OSI:

Vi har sett flera företag överge sitt ursprungliga engagemang för öppen källkod genom att byta sina kärnprodukter från en öppen källkodslicens, en godkänd av Open Source Initiative, till en fauxpen -kodlicens. Kännetecknet för en teckensnittslicens är att de som gjorde ändringen hävdar att deras produkt fortfarande är "öppen" under den nya licensen, men den nya licensen har faktiskt tagit bort användares rättigheter.

"Fauxpen" är en term som föddes för mer än 11 ​​år sedan och härstammar från det franska ordet för att beteckna något som är falskt. Uttalandet av fauxp som mycket liknar opensource på engelska. Det är det ord som valts för att indikera att det är programvara som påstår sig vara öppen källkod men saknar de fulla friheter som krävs av Open Source Definition.

Tillåt användning av varumärken och bevilja certifieringar i utbyte mot en betalning

När ett projekt är mycket populärt är det mycket troligt att användare vill använda det men inte vill bry sig om konfigurationen. Således erbjuder många webbhotellleverantörer värdlösningar för WordPress, Nextcloud eller några av open source-lösningarna för e-handel.

I utbyte mot en betalning kan de som erbjuder tjänsterna använda projektens namn och logotyp och rekommenderas ofta som pålitliga leverantörer på sin webbplats.

Försäljning av kompletterande produkter

Detta är mycket vanligt med innehållshanterare för webbplatser. Grunden för projektet är gratis, men om du vill ha valfria funktioner som teman och plugins måste du checka ut. Och de är inte direkt billiga.

Försäljning av relaterade produkter.

Projektet fortsätter att distribueras kostnadsfritt, men kombinerat med en betald produkt. PTill exempel har Linux KDE Neon- och Manjaro-distributioner avtal med datortillverkare som har utrustning optimerad för dem och kommer förinstallerade.

En annan variant är försäljning av användarmanualer som Free Software Foundation gör.

Försäljning av orelaterade produkter

Det handlar om kommersialisering av produkter som inte har något att göra med projektets syfte, men som bär din logotyp. Till exempel muggar, t-shirts eller musmattor. Flera Linux -distributioner, programmeringsspråk som Python och Free Software Foundation själv använder detta system.

Försäljning av tjänster

vi talar om kommersialisering av tjänster relaterade till projekteteller. Till exempel erbjuder WordPress webbhotellplaner på sina egna servrar och Ubuntu erbjuder prioriterat tekniskt stöd för företagsanvändare.

Donationer

Det handlar om att samla in pengar genom frivilliga bidrag från enskilda användare (Linux Lite) eller systematiskt från företag som Document Foundation (LibreOffice) gör


Lämna din kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade med *

*

*

  1. Ansvarig för data: AB Internet Networks 2008 SL
  2. Syftet med uppgifterna: Kontrollera skräppost, kommentarhantering.
  3. Legitimering: Ditt samtycke
  4. Kommunikation av uppgifterna: Uppgifterna kommer inte att kommuniceras till tredje part förutom enligt laglig skyldighet.
  5. Datalagring: databas värd för Occentus Networks (EU)
  6. Rättigheter: När som helst kan du begränsa, återställa och radera din information.