Distrobox, ett utmärkt verktyg för att integrera alla distroer i ditt system tack vare behållare

har gjorts känt den nya versionen av Distrobox 1.3, som är placerad som ett verktyg som låter dig snabbt installera och köra vilken Linux-distribution som helst i en container och säkerställa dess integration med huvudsystemet.

Projektet implementeras som en plugin ovanpå Docker eller Podman verktygslåda, och kännetecknas av den maximala förenklingen av arbetet och konfigurationen av integrationen av exekveringsmiljön med resten av systemet.

För att skapa en miljö med en annan distro, kör bara ett enda distrobox-create-kommando utan att tänka på det fina. Efter lanseringen vidarebefordrar Distrobox användarens hemkatalog till behållaren, konfigurerar åtkomst till X11-servern och Wayland för att köras från GUI-behållaren, låter dig ansluta externa enheter, lägger till ljudutgång, implementerar integration på skalnivå SSH-agent, D-Bus och udev.

Som ett resultat kan användaren fullt ut arbeta på en annan distribution utan att lämna huvudsystemet. Distrobox hävdar att de kan vara värd för 16 distributioner, inklusive Alpine, Manjaro, Gentoo, EndlessOS, NixOS, Void, Arch, SUSE, Ubuntu, Debian, RHEL och Fedora. Alla distributionskit för vilka bilder finns i OCI-format kan startas i behållaren.

Detta projekt syftar till att ge alla användarutrymmen distribution till någon annan podman- eller dockerkompatibel distribution, så det nämns att det har skrivits i POSIX sh så att det är så portabelt som möjligt och att användaren inte har problem med beroenden och kompatibiliteten för versionen av glibc, förutom att den också syftar till att komma in i behållaren som snart som möjligt, snabbt möjligt

Distrobox 1.3 huvudnyheter

Den nya versionen sticker ut pga lägg till kommandot distrobox-host-exec för att köra kommandon från en behållare körs i värdmiljön.

En annan förändring som sticker ut är att lagt till stöd för microdnf toolkit, samt implementerat stöd för behållare som körs som root (rootful).

Utöver detta belyser den också utökat stöd för distributioner (Fedora-Toolbox 36, openSUSE 15.4-beta, AlmaLinux 9, Gentoo, ostree-baserade system) och att bättre integration med systemmiljön implementerades, till exempel synkronisering av tidszonsinställningar, dns och /etc/hosts.

Av de andra förändringarna som sticker ut:

  • Lade till -s/–size-alternativ för att visa containerdiskanvändning
  • AlmaLinux 9 har lagts till i testade containerdistributioner
  • Fixat gentoo-stöd
  • Lade till fler grundläggande verktyg, unminify apt-get/dnf/yum/pacman/zypper – installera langs och docs
  • lagt till pinentry till baspaketlistan
  • Korrigera för saknade variabler i vissa behållarbilder
  • montera hem på kanonisk plats för ostree-system.

Hur installerar man DistroBox på Linux?

För dem som är intresserad av att kunna installera detta verktyg, Du bör veta att det är tillgängligt i många av Linux-distributionsförråden.

Men för det här fallet kommer vi att använda installationsmetoden som erbjuds för nästan alla Linux-distributioner. För att göra detta, öppna helt enkelt en terminal och i den ska vi skriva följande:

curl -s https://raw.githubusercontent.com/89luca89/distrobox/main/install | sudo sh

Och redo med det kan vi börja använda det här verktyget.

När det gäller dess användning är distrobox uppdelad i 8 kommandon:

  1. distrobox-create- skapar behållaren
  2. distrobox-enter – för att komma in i behållaren
  3. distrobox-list- för att lista behållare skapade med distrobox
  4. distrobox-rm- för att ta bort en behållare skapad med distrobox
  5. distrobox-stop- för att stoppa en pågående container skapad med distrobox
  6. distrobox-init – containerns ingångspunkt (ej avsedd att användas manuellt)
  7. distrobox-export- är utformad för att användas inuti behållaren, användbar för att exportera applikationer och tjänster från behållaren till värden
  8. distrobox-host-exec- för att utföra kommandon/program från värden, medan den är inne i behållaren

Slutligen Om du är intresserad av att lära dig mer om Distrobox, du bör veta att koden för projektet är skriven i Shell och distribueras under GPLv3-licensen. Du kan konsultera både dess källkod, samt dess användarmanualer och mer information i nästa länk.


Lämna din kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade med *

*

*

  1. Ansvarig för data: AB Internet Networks 2008 SL
  2. Syftet med uppgifterna: Kontrollera skräppost, kommentarhantering.
  3. Legitimering: Ditt samtycke
  4. Kommunikation av uppgifterna: Uppgifterna kommer inte att kommuniceras till tredje part förutom enligt laglig skyldighet.
  5. Datalagring: databas värd för Occentus Networks (EU)
  6. Rättigheter: När som helst kan du begränsa, återställa och radera din information.