En denna serie artiklar destinerad att ge en referensram till våra läsare som är intresserade av att lära sig att programmera i Linux, dags att prata om kodning. Kom ihåg att vi hade sagt att programmering inte bara är att skriva kod, det omfattar också att fatta beslut om vad programmet ska göra, hur det ska göra det och hur det kommer att fastställas att det gör det på rätt sätt.
Hur man väljer ett språk och inte dör försöker
Den nuvarande trenden som främjas av politiker och media, att det räcker med att lära ut arbetslösa att programmera för att stoppa arbetslöshet och fattigdom är inte nytt. Jag växte upp med hemdatorer på 80 -talet och jag minns fortfarande gymnasieannonser som lovade en framtid av storhet om du anmälde dig till deras grundkurser. Grundläggande, som namnet antyder, var (är) ett språk för att lära ut rudimenten. Att lära sig det hjälper dig att bli en professionell programmerare precis som att lära sig läsa hjälper dig att bli läkare.
På webben finns det massor av artiklar som försvarar att detta eller det programmeringsspråket är det bästa alternativet. Sanningen är att det inte finns något sådant. Våra morföräldrar kunde lära sig skriva eller stenografi med en viss metod och med det utstå hela sitt liv. Det finns ingen motsvarighet i programmering, paradigm förändras, nya enheter dyker upp. Det är nödvändigt att arbeta med olika in- och utmatningsmetoder.
Det är därför Istället för att göra den vanliga listan över programmeringsspråk kommer jag att ägna några stycken åt de olika paradigmen i programmeringsspråk.
Mycket få språk implementerar ett 100% paradigm. Det finns några som för det mesta kommer att tillskriva en men implementera vissa funktioner hos en annan när det behövs. Tvärtom, många tillåter programmering i ett eller flera paradigm. De kallas flera paradigmspråk.
Av paradigm och programmeringsspråk
Ordet paradigm ska inte relateras till ett specifikt programmeringsspråk, utan till en metod för att skapa program. Även om vilket språk som helst kan användas med vilket paradigm som helst, hade deras skapare en särskild metod i åtanke när de skapade dem, så det blir lättare att använda dem inom det.
Några vanliga paradigm är:
- Funktionellt paradigm: Det betonar utvärderingen av matematiska funktioner i kombination med uttryck. I funktionell programmering kombinerar du istället för att tilldela funktioner till variabler funktionskall. Några programmeringsspråk som stöds är: LISP, Scheme och Haskell
- Imperativt paradigm: Det imperativa paradigmet drar bättre nytta av dators förmåga att komma åt och ändra minnesinnehållet. Det gör den idealisk för applikationer där vissa delar av funktionen ständigt varierar. OCHI programmen som skrivs under den visar kommandona hur beräkningen utförs, steg för steg. Varje steg påverkar beräkningens övergripande tillstånd. Bland programmeringsspråken kan vi nämna: Algol 68, Cobol, C, Fortran och ADA.
- Logiskt paradigm: Alla problem kan inte representeras som matematiska funktioner. Det är därför som i detta paradigm läggs tonvikt på förhållandena mellan element. Program byggs genom att etablera relationer som specificerar fakta och slutsatser, och sedan automatiskt kontrollera om en förutsättning är sann eller inte. Det mest kända av programmeringsspråken under detta paradigm är Prolog.
- Objektorienterat paradigm: De andra paradigmen betraktar data och vad som görs med det som separata enheter. Detta paradigm förenar data och procedurer som tillämpas på det i enheter som kallas objekt. Schemaläggning bygger på att skicka meddelanden till objekt. Objekt svarar på meddelanden genom att utföra operationer, vanligtvis kallade metoder. Meddelanden kan ha argument. Här träffar vi några bekanta; C ++, Python eller Java för att nämna några.
Låt inte allt detta snack skrämma dig. Det var nödvändigt att prata om paradigmerna, för när du fördjupar dig i något av dem kommer ämnet att komma upp. Det bästa du kan göra är att prova olika språk för att testa vilket du känner dig bekvämast med och sedan prova andra som tillhör samma paradigm.